Unikt material över äldres boende som stöd för utvecklingsarbete

För att möta äldres skiftande bostadsbehov behövs ett ökat, mer varierat och bättre utformat utbud. Hur många är det och hur bor de idag? Det var grundläggande frågor som visade på behovet av att samla ihop den kunskap vi har om äldre och hur de bor. Så motiverades det delprojekt som jag varit projektledare för och nu är det klart! Ett material om äldres boende som visar hur det ser ut i Göteborg och i olika delområden i staden finns på Göteborgs stads hemsida http://www.goteborg.se/statistik .

Vägen dit har inte varit spikrak men fylld av ett roligt samarbete i en arbetsgrupp där vi lärt av varandra och sakta men säkert hittat en gemensam idé om hur vi skulle lösa uppgiften. Jag tänkte därför reflektera över hur vi arbetat för att komma fram till vårt material med områdesfakta och hur vi hoppas att det ska användas.

Bred arbetsgrupp

Vi har varit en riktigt bra arbetsgrupp med representanter för fastighetskontoret, stadsledningskontorets statistikenhet samt stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo, Västra Hisingen och Örgryte-Härlanda. Det var alltså personer som kan verksamheten i stadsdelarna och vi andra som hade överblick över vilken statistik som finns, vad som är möjligt att ta fram och tankar om hur man skulle kunna förpacka den på ett bra sätt. Att stadsdelarna tycker att detta är användbart är ju mycket viktigt för delprojektet. Innehållet och användbarheten har därför hela tiden testats och förankrats i de stadsdelar som ingått i arbetsgruppen. Stadsdelarna är trots allt några av de viktigaste användarna av materialet.

Enkelhet som ledstjärna

Vi började med att fundera över vad vi hade för statistik och hur vi kunde samla ihop de uppgifterna men också vilka uppgifter som vi saknade. Vad var intressant och vad var möjligt att få fram? Enkelhet blev en viktig ledstjärna för oss. Materialet skulle vara relativt enkelt att ta fram, enkelt att ta till sig och använda samt enkelt att uppdatera och utveckla framöver. Vi landade i att sortera statistiken i fyra områden, demografi (hur många äldre är det nu och om fem år?), några socioekonomiska variabler (t.ex. medelinkomst och civilstånd), vilken typ av bostäder som finns i området samt hur de äldre bor. Det mesta kommer från statistiska centralbyrån och fanns redan tillgängligt, men inte samlat på detta sätt. Vi kom också överens om att statistiken skulle presenteras för stadsdelar och primärområden. Göteborg är indelat i tio stadsdelar och 94 primärområden och variationen mellan olika primärområden är mycket stor, även inom en och samma stadsdel. Det kan tas fram för ännu mindre områden men kravet på sekretess, dvs att enskilda individer inte ska kunna identifieras i ett sådant här material begränsade vad vi skulle kunna ha med så mycket att vi lämnade det.
Vi har även bestämt att Äldrebladet kommer att uppdateras en gång per år och vid behov fyllas på med fler variabler, till exempel att äldres behov av hemtjänst kommer med nästa år.

Hur skulle det se ut?

Efter långa diskussioner om hur vi skulle presentera statistiken fastnade vi för ”Göteborgsbladet” – ett format för att presentera statistik över olika områden som stadsledningskontorets statistikenhet jobbat med i flera år och som alla är vana vid. Det är baserat på att man presenterar materialet rakt upp och ner, oftast i tabeller. Det innebar också en viktig begränsning som vi bestämde oss för att hålla fast vid - det får inte vara mer än två sidor långt. Vi föreställer oss att det på det sättet blir enklare att ta till sig materialet och använda det själv.

Vad ska det då vara bra för?

”Äldrebladet – områdesfakta” ska ge en snabb överblick över ett område med fokus på de äldre och hur de bor. Det kan också vara till hjälp när man vill jämföra situationen i olika områden. Äldrebladet ger svar på vissa frågor men ställer också många nya. Statistik kan beskriva hur det är men frågor om vilka behov som finns och vilka boendealternativ som de äldre saknar kräver andra typer av analyser. Vi tänker oss att vårt material kan bli en genväg när ett utvecklingsarbete ska starta då en del av den första nulägesbeskrivningen som man ofta gör redan finns.

Vi hoppas nu att materialet kan fungera så. I stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo, som ingått i delprojektet, har man redan funderat på detta. Man planerar att komplettera vårt material med den kunskap som finns inom äldreomsorgen från hemtjänst, ansökningar om särskilt boende och träffpunkter. Områden och grupper med stora behov kan då identifieras och analyseras vidare. Medborgardialoger med dem som redan bor i ett område fördjupar analysen kring behoven. Sammantaget leder detta till ökad kunskap och bättre behovsanalys. Detta ger grund för samverkan mellan fastighetskontoret, fastighetsägarna, stadsdelen och Boplats Göteborg kring förbättrad tillgänglighet, möjlighet att byta bostad och dialog om olika boendealternativ – ja, hela boendeplaneringen på sikt.