Vad fick vi egentligen veta av enkäten?
För att inhämta information kring vad äldre och anhöriga tycker och tänker kring hjälpmedel har projektgruppsdeltagarna gått ut med en enkät till målgruppen i stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo, Centrum samt Västra Göteborg. Detta gjordes med ansatsen att få en liten fingervisning i frågan snarare än att få en stor heltäckande bild och vi valde därför målsättningen att 30 st. enkäter skulle gå ut i respektive stadsdel.
Detta mål uppnåddes inte fullt men strax över 70 % återkom och har nu sammanställts. Åldersspridningen på dem som svarade låg mellan 65-93 år med flest svarande inom åldern 80-84 år. Ca 70 % av dem som svarade var kvinnor och resterande ca 30 % var män. Den övervägande delen av de svarande var gifta eller änka/änkeman.
Vid fråga om vad som förknippas med ordet ”hjälpmedel” var det ett flertal som, med olika ord, svarade att det är saker som underlättar i vardagen och i livet. De mest förekommande produkter som nämndes specifikt var rollator, krycka, käpp, hörselhjälpmedel, griptång samt strumppådragare. Vid fråga om vilka produkter som personen tänker på när det gäller ”smarta ting” var de mest förekommande produkterna burk-/locköppnare, grip-/plocktång, rollator, kniv med eller utan specialhandtag, konservöppnare, skohorn, strumppådragare samt telefon/mobiltelefon. De flesta svarande menade att det är framför allt äldre och handikappade som man tror använder eller skulle ha behov av smarta ting men även alla eller gemene man nämndes av en del.
80 % av de svarande använder själva produkter som kan definieras som smarta ting och nämnde bland annat burk-/locköppnare, grip-/plocktång, kniv med eller utan specialhandtag, konservöppnare, telefon/mobiltelefon, rollator, hörselhjälpmedel samt käpp. Nästan 2/3 av de svarande känner till något ställe eller någon butik som säljer smarta ting och nämnde Göran Sjödéns Rehabshop, Clas Ohlson, Frölunda torg samt Bluhmes sjukvård som några förslag. Över hälften av de svarande har själva beställt eller köpt smarta ting och ca 2/3 vet var de kan hitta information eller rådgivning om det behövs. Nästan 2/3 av de svarande skulle ändå vilja lära sig mer och få mer information om vad det finns för smarta ting, t.ex. genom demonstration och på Träffpunkter.
Kan man då dra några slutsatser av detta? Det är väl egentligen svårt att göra när det var ett mycket litet antal enkäter och det därmed inte går att fastställa om det som kom fram är representativt för målgruppen. Även om man inte kan dra några slutsatser kan man ändå fundera över det som faktiskt framkom. Utifrån de produkter som nämndes mest frekvent kan man fundera över om det är de produkter som ska satsas på i en visningsmiljö eller om de redan är välkända. Å andra sidan kan man fundera över om det är de som behöver visas eftersom det är produkter som används och visar sig vara välfungerande. Det verkar finnas ett intresse av att få mer information och det är något vi behöver ta till oss och därmed arbeta vidare med att sprida information och kunskap. Av de svarande var det en stor del som troligen varit på Träffpunkter eller liknande och redan tagit del av vad som erbjuds inom förebyggande verksamhet. De har kanske fått information om hjälpmedel men ändå önskas mer information. Vi vet ju egentligen inte vad personer som inte har kontakt med förebyggande verksamheten vill, kan och tänker utan vi måste även arbeta med att nå dem.
Tanken är att enkäten ska gå ut återigen senare i år för att försöka se om visningsmiljön har lyckats öka kunskapen hos de äldre och anhöriga. En kunskap som i och för sig redan verkas finnas hos ett antal personer.
Sammanställningen har presenterats för projektgruppsdeltagarna och nästa steg i arbetet kring utformningen av visningsmiljön är ta fram förslag på produkter som kan finnas där. Det ska bli spännande när deltagarna presenterar vad man har kommit fram till och diskutera vidare kring detta.
