Individanpassa stödet
Se individen och anpassa stödet individuellt. Dagens standardmallar fungerar varken för brukare eller anhöriga. Det gäller även informationen om och tillgången till bra hjälpmedel och teknik för äldre.
Det menar Mailis Lundgren som är arbetsterapeut och arbetar på Anhörigas Riksförbunds som kanslichef. Mailis har stor erfarenhet om vilka frågor som engagerar landets anhöriga. Hon får telefon från såväl anhöriga som de som arbetar med vård och omsorg i landets kommuner och landsting.
- Jag kan konstatera att många anhöriga är villrådiga och vet inte vart de ska vända sig. En stor grupp som vi har kontakt med är barn till åldriga föräldrar. Ofta bor barnen på en annan ort än föräldrarna. De ser att föräldrarna behöver hjälp men tycker inte att kommunen klarar av att ge så mycket stöd som man förväntar sig.
Enligt Mailis har många anhöriga så stor respekt för dem som har ansvar för omsorgen i kommunen att de ofta inte vågar ställa krav. Många gånger är man rädd att den närstående ska drabbas negativt om man som anhörig uttrycker kritik. Samtidigt förväntas anhöriga klara allt mer av vården och omsorgen.
- Utvecklingen går mot att de anhöriga måste ta hand om allt mer av vården av våra äldre. Om det kan ske på frivillig grund ligger det något gott i detta. Men då krävs att tjänstemännen i kommunerna, och de som arbetar med dessa frågor professionellt, lär sig att möta de anhöriga, tar hand om deras behov och önskemål på ett bättre sätt och ser dem som den kunskapskälla de är, menar Mailis Lundgren. - Ska vi utveckla anhörigstödet måste vi gå från de standardlösningar som finns idag inom omsorgen. Till exempel när det gäller rätten till avlösning. Vi måste göra det mer invidanpassat när det gäller såväl brukaren som den anhörige. Vi löser det inte med dagens mallar.
Mailis Lundgren ser att samma problem finns när det handlar om hjälpmedel och teknik för äldre.
- Generellt är det stora luckor i kunskap och kännedom om de produkter och hjälpmedel som finns och som kan underlätta vardagen. Jag märker det när jag talar med anhöriga. Hos anställda i kommunerna och i landstingen brister det i rutiner hur de ska få ut information. Och hela förskrivningsprocessen när det gäller tekniska hjälpmedel kan vara så fyrkantig och ta en sådan tid att det medför negativa påfrestningar både för de anhöriga och brukarna. - Det krävs ett bättre stöd från dem som arbetar i professionen. De har de anhöriga och deras situationer precis framför sina ögon, men det gäller att se och att ha rutiner som snabbt fångar in behoven och möjliggör praktiska lösningar.
Mailis framhåller projektet Teknik för äldre som ett steg i rätt riktning och hon hoppas att det satsas ännu mer, inte minst för att nå de anhöriga.
- Självklart ska all information som är till nytta också komma gruppen av anhörigvårdare till del. Det är beklämmande att det i dag finns upphandlingsregler inom kommunerna som bakbinder personalen när det gäller att ge råd om hjälpmedel och produkter som kan köpas i vanliga affärer. Det är verkligen dåligt. - Vi måste utgå från att människor har ett eget ansvar och kan fatta egna beslut. I dag har vi regler som inskränker människors egna handlingar och beslut, säger Mailis Lundgren avslutningsvis.
Läs mer
Anhörigas RiksförbundNationellt Kompetenscentrum Anhöriga




